Nå nu kommer det "långa" inlägget. ska försöka få de långt ;)
har egentligen ingen aning om vad ja ska skriva om, kanske bara de som ja tänker på. Ja har funderat mycket idag på vad som händer när man dör. Är det som om man sku somna o aldrig vakna pånytt, eller bor man i en ny bättre värld, lever dit sitt liv. får ny familj osv.. eller får man ett nytt liv på jorden som typ en myra eller häst. kanske en människa igen. Vad händer egentligen? Jag tror int direkt på att den döda sku flytta till en bättre värld, liksom helvete o himlen, det tror ja int på. Alla människor har ju sina goda sidor. Ingen är så hemsk att de skulle hamna till helvetet. Men int kan ju livet vara så tråkit att det inte händer nånting efter döden. De går ju bara inte. Precis likadant tänker jag över det svarta hålet i rymden. Nånstans måst ju alla saker fara som far dit? kommer de ut till nån fantasivärld, brinner de upp, kommer dom ut i atlanten under vattnet, vafan händer? De går ju inte heller !
Under hela min skoltid har jag ju också märkt hur ungdomar kan bete sig mot varandra. Några är bitchiga, vänliga, elaka, störande och tillome mobbaren. Och det tål jag inte. Ja tänker inte leka nån badass som bryr skit i dom som blir mobbade. Heý c'moon. Sku nån av er vilja ha ett sånt liv? Tänk efter. Man blir kallad till elaka namn, får dåligt ryckte, har inga vänner. Mobbaren har ingen rättighet till att mobba nån. Han/hon vet ingenting om personen, om han vet, har han ju ingen orsak att mobba den. Okej jå, kanske han e ful, tjock eller konstig. Men hey, man skall vara sig själv och utseénde hörs int till andra. Man skall hellre sköta om sitt eget utseénde än att mobba andras. Här kommer nu massor med olika saker, men försök orka läsa ;)
Jag tycker att alla har rätt ti vara kära. Nån ser en flicka som tjock och ful, äcklig och konstig. Men endå har de flickan en pojkvän. Juttun är inte den att man måste vara fin, smal, vacker och "normal" för att få ha känslor för någon och sällskapa. Jag tycker att kärlek e sött. Helt hurdan som helst, ungdomar som bor hos varandra, ungdomar som sällskapar men aldrig har varit hos den andra, tillockmed min mamam och styvpappa e söta. underlit nog.. Sjelv har ja int så mycket till kommentera om kärlek när jag sjelv är singel och lever livet. De finns både goda och dåliga saker i kärlek. Man kan göra mycket saker tillsammans, gå hand i hand, vara söta och annars bara tycka om den andra. De dåliga är om någonting händer mellan er. De vill man ju aldrig, de kan vara svårt att slippa över den man haft, det kan vara svårt att acceptera att de gått till så, men man skall alltid tänka på de vad man har haft, goda stunder och positiva saker. Likadant är de när man är singel. Man kan sakna stunder som man skulle vilja mysa med någon, leka söt eller bara vara kär. Men som jag sjelv tycker, är det bra att vara singel. Man får leva livet och kan festa och ha roligt ! Men nu måst jag ärkenna också att jag har också stunder som jag vill ha nån där, vill vara kär. Så pojkar ta kontakt ;)) nånej. Men jag tycker att man ska leva livet så länge de går att leva, sen när man har skaffat jobb och familj, då kan man ju int springa ut varje veckoslut, dricka och festa loss.. de går ja inte.. Man skall leva sitt liv, live skrämmer int mig. Bara döden. Ni vet de när man ser på ett stjärnfall och får önska nånting? jaa precis. Jag har ofta önskat att ingen mera skulle dö i denhär världen. Men det har int riktit fungerat. Lova några saker till mig? Sköt om din skolgång, respektera dina föräldrar, fast de ibland kan kännas svårt, glöm inte nån vän i skuggan, umgås med alla, var glad att du har vänner ! Och till sist.. hjälp mig önska om att ingen nånsing kommer dö. De är ju omöjligt, men så är döden och svarta hålet också !
nu börjar fingrarna vara trötta. så bloggar mer ímorgon :) pusshej
